Enguany es compleix el centenari del naixement de Federico Krutwig Sagredo i escriuré unes línies senzilles de la seva gegantesca obra perquè la nostra joventut conegui les aportacions que ha realitzat. De fet, la seva ploma va ser molt pròspera i va realitzar moltes aportacions al basc, a la política, a la literatura, a l'economia… En l'exili de Roma vam tenir l'oportunitat de conèixer-la, en 1970, per a enriquir-la intel·lectualment amb la mateixa oportunitat. Després vaig tenir la sort d'estar amb ell a Brussel·les i a Euskal Herria i sempre en la seva ment Euskal Herria.
Federico era un nou basc i als 26 anys, de la mà d'Azkue, va ser nomenat membre de número d'Euskaltzaindia. En Euskaltzaindia tampoc es va amagar: primer va aconseguir que les seves reunions anessin en basca i, d'altra banda, va apostar pel basc unificat. En la seva opinió, les bases de l'euskara batua estaven en el labortano clàssic, en l'euskara culte tradicional, que ja havien escrit Leizarraga i Axular. Estava en contra de l'euskara pur que utilitzava l'aranismo i havia de prendre en préstec termes cultes procedents del grec clàssic, si es volia aconseguir un llenguatge avançat i ric. Ell utilitzava aquest basc: el labortano clàssic. Així, en un acte celebrat en Euskaltzaindia va criticar fortament a l'Església Catòlica per portar una política colonial contra el basc. I va haver de fugir a Iparralde, on s'ajuntaria amb Likiniano, Kasilda i altres refugiats.
"La revolució de la classe obrera que preveia Marx no tindrà sentit, ja que el proletariat per a dur a terme la revolució manca de capacitat, però sí d'elit amb el màxim coneixement"
Tenia facilitat per a aprendre idiomes i deia que dominava quinze llengües, després d'oblidar al vell persa. En les agències de premsa trobava molt fàcilment el treball de traducció. També va traduir les cites de Mao.
Krutwig va realitzar una gran labor per a renovar el nacionalisme basc i les seves principals aportacions es plasmarien en tres llibres, encara que la seva obra política va ser molt més fructífera: Vasconia (1963), La Qüestió Basca (1965) i Computer Xoc. Vasconia. 2001 (1984).
En Vasconia trobarem la història del Gran Poble Basc, que s'aproxima a l'actual Euroregió de Nova Aquitània, Navarra i la CAPV. Així mateix, l'essència de la nació basca no és la raça, com deia l'aranismo, sinó el llenguatge, i en un segon pla la cultura i la mentalitat, la religió, la raça i les característiques econòmic-socials. La internacionalització és un procés dinàmic (Marx-Kropotkin) que li permetrà convertir-se en Estat després d'adquirir el dret a decidir com deien els marxistes (Lenin) (La Qüestió Basca). Aquest procés polític serà pacífic, però si la dictadura o la falta de democràcia impedeixen a Euskal Herria ser independent, seria legítim saltar a la lluita armada contra l'Estat dels opressors. V d'ETA. Participarà en el Congrés i s'aprovaran diverses teories, arribant a ser membre del Congrés Típic.
Tornant de l'exili, Krutwig escriurà Computer Xoc on, com a vident, preveurà el que suposa la revolució de les computadores i com ha de fer el País Basc per a no perdre la roda de progrés. En el futur les màquines adquiriran intel·ligència de les persones i algunes màquines, els robots, substituiran al proletariat. En conseqüència, la revolució de la classe obrera que preveia Marx no tindrà sentit, ja que el proletariat per a dur a terme la revolució manca de capacitat, però sí de l'elit amb el màxim coneixement. I per a això cal crear i alimentar una elit creativa basca: En Sophopolis, a la ciutat dels sabors, en el punt de trobada de l'elit basca, on es donaran els majors invents.
Krutwig és un endeví basc que cal conèixer.
Bidali zure iritzi artikuluak iritzia@argia.eus helbide elektronikora
ARGIAk ez du zertan bat etorri artikuluen edukiarekin. Idatzien gehienezko luzera 4.500 karakterekoa da (espazioak barne). Idazkera aldetik gutxieneko zuzentasun bat beharrezkoa da: batetik, ARGIAk ezin du hartu zuzenketa sakona egiteko lanik; bestetik, egitekotan edukia nahi gabe aldatzeko arriskua dago. ARGIAk azaleko zuzenketak edo moldaketak egingo dizkie artikuluei, behar izanez gero.
Aurten "Israel Premier Tech" txirrindularitza talde israeldarra ez da Lizarraldeko Miguel Indurain Sari Nagusia lasterketara etorriko. Berri ona da hori Palestinaren askapenaren alde gaudenontzat eta munstro sionistarekin harreman oro etetea nahi dugunontzat, izan... [+]
Intsumituek denbora luzez egindako borroka gogorra eta mingarria izan zen, baina irabazi zuten, eta garaipen hura behin betikoa izango zela uste genuen, atzera bueltarik gabea. Baina badirudi, politikari batzuen ahotik aterata, eskalada militaristari gorazarre egin eta berriz... [+]
Danimarkatik iritsi zaigu berria: 400 urtez estatuak eskainitako zerbitzua etengo du PostNord enpresa publikoak, eta eskutitzak banatzeari utziko dio 2025 urtea amaitzean. Gobernuak adierazi du enpresa publikoak negozioa paketeak banatzera bideratuko duela. Bi arrazoi eman ditu... [+]
“Hondakinik ez platerean!”. Hori zen kontsigna gure txikitako otorduetan. Janariak zeozer sakratu bazukeen, batez ere ogiak; lurrera erori eta, jasotakoan, musua eman behar zitzaion. Harik eta adin zozoan mamia baztertzeko moda etorri zen arte, lodiarazten zuelakoan... [+]
Zenbait estatistikak berretsi dute begiak hondar urteotan ikusten ari zirena: gimnasioak (eta estetika-zentroak eta nolako-edo-halako-terapia eskaintzen duten negozioak) nabarmen ugaldu dira gurean. EITBk plazaratutako datu bat emateko: EAEn 2010-2019 urteen bitartean, zazpi... [+]
Topatu eta topa! Tipi-tapa, elkarrekin ekin eta, bidea, eginean egin aurrera. Mahaiak, aulkiak, koadernoak eta boligrafoak, platerak, konfidentziak, tragoak eta ahotsak, eskuak, ideiak eta barreak, borrokarako besarkada gozoak. Txistulariak bileran, erraldoiak lasterka eta... [+]
Hezkuntzari buruzko legediak, Ekonomia Lankidetza eta Garapenerako Erakundearen eta planetako jaun eta jabeen aginduei jarraituz, ikasleek ikasketa etapa bakoitzaren amaieran “irteera-profil” jakin bat izatea bilatzen du. Ez pentsa profila zerbait itxia eta bukatua... [+]
Martxoaren 14an Donald Trumpek agindu exekutibo bat sinatu zuen, hainbat berri agentziak jasotzen duten diru kopurua asko murrizteko. Kaltetuetako bat United States Agency for Global Media (USAGM) izan zen eta, ondorioz, Voice of America (VOA), Radio Free Europe/Radio Liberty... [+]
Orain dela 20 bat urte, berrikuntzaren inguruan master bat egin nuen. Bertaraturiko gonbidatu batek esan zigun gizakion historian berrikuntza teknologikoaren eragile handiena gerra izan zela. Gerra, halaber, eragile handia da botere harremanen berrikuntzan.
Berrikuntzaz ari... [+]
Zer esango zenioke Palestinako aktibista bati aurrez aurre izango bazenu? Ni mutu geratu nintzen Iman Hammouri nire herrian bertan aurkeztu zidatenean. Eskerrak andre nagusi bat gerturatu zitzaigula eta solaskide roletik itzultzailearenera pasa nintzela.
Palestinako Popular... [+]
Punto Bobo liburuaren irakurketan murgilduta, Itxaso Martin Zapirain egilearen Eromena, Azpimemoria eta Isiltasunak Idazten ikerketa lanean sentitu nuen egiazkotasun eta maila etikoarekin egin dut berriz ere topo. Eta hortaz, hara bueltatu. “Oihu izateko jaio zen isiltasun... [+]
Dirudienez, Euskal Herrian migrazioa arazo bilakatu da azken bi hamarkadetan. Atzerritarrez josi omen dira gure lurrak. Gure kultura arriskuan omen dago fenomeno “berri” horren ondorio. Lapurretak, bortxaketak, liskarrak… Bizikidetza arazo horiek guztiak... [+]
Azken hamarkadetan euskararen biziberritzeak duen erronka handienetakoa, euskararen ezagutzaren unibertsalizazioarekin batera, erabilerarena da. Askotan, gazteen euskararen erabileran jarri ohi dugu fokua, baita euskararen erabilerak izan duen eta izan dezakeen bilakaeraren... [+]
Gaur buruko minez iritsi naiz etxera. Ostiral iluntze hotz bat da; ez du euririk ari, baina haizeak bota ditu lurrera bi kontainer eta korapilatu dit ilea. 23:39 dio telefonoak. Lagunekin afaldu dut gure ostiraleroko tabernan. Barre asko-asko egin dugu, eta bihotza bete-beteta... [+]